RSS
 

Archive for the ‘Filosofiskt’ Category

Nyårslöftet

02 Jan

Så slog tiden 2009. Kylan och mörkret var oförändrat, ingen hade fått sin bil förvandlad till en pumpa, vad jag såg.

- Har ni några nyårslöften?, frågade en tjej.
- Sånt gör inte jag, sa jag, pretentiös — eller trist — som vanligt.
- Du då, frågade någon tillbaks till henne.
- Att göra allting bättre.
Så sant. Jag är aldrig sen att apa efter lyckade koncept. Om någon skulle fråga så är mitt nyårslöfte att jag… ska göra allting mycket bättre.

Och som Ally McBeal säger: kan man titta tillbaks på året som gått och gråta, både av glädje och av sorg, så har året varit lyckat.
   Jag får godkänt där. Inte minst för att jag klämde fram några tårar redan under årets första timmar.

Nu kör vi skiten ur 2009!

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 5.0/5 (2 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 
 

Våra innersta hemligheter

23 Aug

Jag har funderat på att göra min blogg privat igen. Kanske med lösenord för vänner i så fall… jag störs av tanken på censur. Och om alla ska kunna läsa så tvingas jag tyvärr att skära av delar av mina resonemang när de tangerar träsket som utgör privata tankar. Jag hittade en av mina gamla privata texter, och jag tycker om känslan av vilsenhet, vemod och ledsamhet. Att komma ihåg att jag en gång var där men tog mig ur, kanske.
Nåja, man kan aldrig publicera allt, det skriver jag för byrålådan.

Jag och mannen som jag diskuterade med under en natt i Pride-Stockholm, diskuterade de olika nivåerna av våra tankar: dels de som vi tänker öppet och vågar erkänna för alla, dels de vi bara delar med våra närmsta, sen har vi de som vi bara vågar tänka för oss själva och aldrig lämna ut… sen: de mest spännande. De tankarna vi inte ens vågar erkänna för oss själva att vi tänker. Finns de och vilka är de i så fall? Jag har inte riktigt grunnat klart på den frågan.

Jag känner nog att jag kan dela allt med en liten skara människor, det finns värre sake rän att delge dem mina hemligheter… tror jag? Finns det saker jag aldrig skulle erkänna för mig själv att jag tycker? Jag vet inte…

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 

På jakt efter ödmjukhet

12 Aug

Det är så många som kallar sig modeller där ute. Det är en gammal tanke, men den återuppväcktes när jag snubblade in på en 24-årig bruds blogg och hemsida.

Det är så många människor som vill göra sig till huvudpersonen i filmen om sitt liv. Det är klart att de flesta av oss är huvudpersonen i sitt egna liv, jag låter sannerligen mycket av mitt liv kretsa kring mig. Men jag tar mig mycket tid, att i alla fall för mig själv, uppskatta de människor som finns kring mig. De människor som jag skulle falla ihop och kippa efter andan om jag miste. Inte det att man måste ses hela tiden, men bara att de vet att jag finns här för dem och att jag vet att de finns där för mig om någon av oss behöver, eller när det känns lägligt att ses, det är viktigt för mig.

All självcentrering… den ligger i tiden. Och jag vet inte om jag är emot den, för det är väldigt intressant att studera hur en människa betraktar sig själv och sin omgiving… men… tänk om ödmjukhet hade varit en lika stor del som exhibitionism i bloggosfären. Bara tänk om den hade varit det.

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 

Jävla näsa?

12 Aug

Jag hatar min näsa. Så tänker jag, men aldrig kan jag stanna vid den tanken.
Hata är ett starkt ord tänker jag genast. Hur kan jag hata en del av kroppen som så fint förser mig med syre och som låter mig känna lukter? Fantastiska lukter. Dofter.

Jag har alltid ogillat min näsa; ett av mina komplex. På sistone har jag försonats mer med min kropp. Den ser ut som den gör, och vad kan jag göra åt det? En del av att bli äldre antar jag. Men idag är jag ung.

Ur vissa vinklar ser den bra ut. I vissa humör ser den bra ut? Jag vet inte. Ibland är jag tillfreds med den. Sen snubblar jag på en bild eller spegelbild som motbevisar mig. Slappar mig. Gärna i kombination med trötta ögon, och ett i övrigt utmattat ansikte.Med garden nere. Oförberedd och avslappnad. Det är då jag anfaller mig själv. HAI!

Samma med håret. Idag undrar jag vad fan jag ska med det till.

Komplex, alltid kommer de att finnas. Även om man opererar bort dem. Se på stackars Michael Jackson.

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 
 

Andantino

10 Aug

Jag har lusläst båda kvällstidingarna idag. Aftonbladet är min tidning utan tvekan. Men Expressen/GT/KvP:s söndagsbilaga knäcker Aftonbladets dito LÄTT. Om det nu är en presitigefråga, och om nu söndagsbilagor kan knäcka. Jag tycker att de kan.

Akta dig från att tröstäta, sa den ena kvällstidningens horoskop till mig.

Jag känner mig så kaxig ikväll att jag skiter i det.

Eller kanske hungrig. Snarare.

Både och.

Jag är trött som en gråsugga och dimmig som en stormig dag mitt ute på havet. Och så har Tarantino gett mig ett dramatiskt patos nu i afton.

Livet har triggat igång en desperado-sida hos mig som jag gillar. Troligen är den borta imorrn när jag vackert står och kastar sallad på jobbet igen. Men skitsamma.

Här är skitvarmt, jag funderar på om jag ska sitta och svettas lite dramatiskt och riktigt supa in levande begravd-känslan från Kill Bill. Eller så öppnar jag fönstret. Om nu det leder nånstans.

Jag tänkte ta ett skrap av Daim-glassen on the way, på väg upp, men då ramlade biten av skeden, genom en av springorna mellan trappstegen och ner i mörkret på golvet. En mental suck så gick jag ner och plockade upp den och slängde. Jävla fitt-horoskop. Sluta försöka styra mitt liv!

Förlåt att jag ens övervägde att säga något negativt om Kill Bill-filmerna. Klart att de har små svagheter, vem har inte det? Men svagheterna hos sig själv är ofta de viktigaste att jobba på. Med.

Alex. Låt oss vara vänner igen. Utan citattecken runt.

Och horoskopet. Ge mig vad du tål, ge mig en hint om att det finns nått jävla öde. Låt stjärnorna straffa mig. Så ska jag tänka över saken. Tills dess tröstäter jag hur jävla mycket jag vill. Fnys.

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 

I tuffa tider

08 Aug

När allt känns jobbigt och svårt måste man minnas att det alltid kan bli värre.

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 3.0/5 (1 vote cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 

Privattandläkare

05 Aug

Att en privattandläkare är en sån som gör “privata saker” samtidigt som de undersöker, det är nog bara en myt!

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 
 

Kausaliteten och jag

04 Aug

potter-copy.jpg

Nya Harry Potter-trailern är ute. Jag tycke rom svärtan, jag tycker om ett regnigt och grått London och en söt liten pojke som inte förstår vad det är för fel på honom. Att han sedan blir vuxen och ond. Orsak och verkan, det finns alltid en anledning till att folk beter sig som de gör.Jag tycker om svärtan i “barnböckerna”. Djupdykningar i det förflutna: orsaken till att allt blev som det blev. Den röda tråden i mitt dramaturgiska tänk antar jag.

Tom Riddle

I onsdags natt, uppe i det Pridiga Stockholm, satt jag hemma hos en vän och diskuterade med en man. En man som har liknande tankeklimat som jag i sitt huvud. Vi diskuterade kärnan av en människa. Om man rensar bort allt lullull, alla tankar och så vidare. Vad finns kvar. Vad är själva kaffesumpen? Jag vet inte om jag någonsin har tänkt på det. Vilket är mitt lilla gyllene ägg? Jag vet inte. Men jag vet att nånstans där inne i mig finns en stark känsla för kausilitet. Man gör något och något händer. Orsak och verkan. Ibland ser man inte orsaken utan bara verkan. Och då vill man dyka tillbaks och undersöka orsaken. Kanske är kausiliteten skalet till min kärna? Eller så är jag bara ute och cyklar. Jag är inte klar i mitt huvud, jag har mycket dimma som skymmer sikten för mig. Men just nu behöver jag nog det, det får klarna allt eftersom. Allt eftersom man städar sitt liv.

VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0.0/5 (0 votes cast)
VN:F [1.9.3_1094]
Rating: 0 (from 0 votes)
 
 
Blogg Bloggtoppen.se Personligt Pinga Frisim