Noomi Rapace och Michael Nyqvist i huvudrollerna. FOTO: Scanpix

Stieg Larsson var en man som på dagarna jobbade som journalist och på sin lediga tid skrev på en svit med deckarböcker. Hans vän Robert Aschberg såg till att böckerna kom till Norstedts förlag där de gavs ut och blev – milt sagt – försäljningssuccéer alla tre böcker. Inte minst genom draghjälpen från myten om Stieg Larsson – innan första bocken gavs ut dog han nämligen.

Aschberg ville få filmrättigheterna till böckerna till sitt produktionsbolag Strix Film och television, men Norstedts ansåg att Yellow Bird – bolaget bakom Wallanderfilmerna – var bättre:

- Jag är förbannad på Norstedts sedan de sålde filmrättigheterna till Stieg Larsson-trilogin till våra konkurrenter på Yellow Bird, säger Robert Aschberg till Realtid.
Enligt Aschberg hade han fått tillstånd av sina chefer på Strix att köpa rättigheterna till vilket pris som helst. “Men Norstedts hörde aldrig av sig” [Källa: bl a NA]

Visst kanske man inte tycker om alla produkter i Strix utbud (Baren, Farmen, Expedition: Robinson, Floorfiller, Tjockholmen, Insider, Efterlyst osv osv osv…) men jag tycker de känns stabila i jämförelse med Yellow Birds Wallander-filmer. Jag ska inte säga för mycket, jag har inte sett mer än ett par Wallander-filmer, men jag fastnade inte alls. De fick Beck-filmerna att få Hollywood-glans genom sina medelmåttiga skådespelarinsatser. Och så hade de “fel” Wallander. Kanske är de bättre än vad jag tror, jag vet inte.

Nu presenteras i alla fall den första Stieg Larsson-filmens trailer på Aftonbladet.se under rubriken “Smygtitta på första Stieg Larsson-filmen”. Kanske är det sant, men om filmen är lika kass som trailerna så gråter jag blod. Man får helt enkelt inte slarva bort Stieg Larssons grymma böcker hur som helst. Det som nu presenteras är en seg halvminut där man åker inne i en kropp och ser någon tatueras och sen en halvminut med programkod och fula nörd-grejer. That’s it. Säger mig inte ett skit om filmen, vad jag kan se nu. Vilket på sätt och vis är bra (Jumper visade hela filmen under sin actionspäckade trailer, jag blev totalt osugen att se den), för en trailer ska inte vara för avslöjande… men den kan ju visa nått i alla fall? Ge oss en hint om vad vi kommer se för färgskalor och miljöer… visa oss Lisbeth Salander in motion…
Äh, kanske är jag orättvis, kanske borde jag vara glad över att de inte visar för mycket. Det visar sig sen när filmen kommer.

Men. Att de har skrivit “Stieg Larsson’s” med genitiv-apostrof… DET ÄR OFÖRLÅTLIGT I DET SVENSKA SPRÅKET! DET ÄR SÅNT MAN FÅR GÖRA PÅ MELLANSTADIET MEN ALDRIG MER!
Förlåt att jag skriker som Kishti, men lalla inte bort det här! Visa lite professionalism. Det är svensk films rykte vi jonglerar med här.

Men gud som jag ser fram emot att se filmerna, alla tre. Och jag hoppas att de är bra gjorda. Folk kommer se dem ändå, och utan tvekan är det en helt annan sak att göra film än att skriva bok. Det blir inte en och samma sak och ska nödvändigtvis heller inte bli det.
Michael Nyqvist spelar i alla fall huvudrollen (jag hoppas att jag ska kunna skaka bort smaken av “Så som i himmelen“, han är en av de där skådespelarna som dyker upp i allt som produceras för bio och TV idag…) och han ger en intervju med Aftonbladet idag.

Och ni, förlåt att jag tjatar om Aftonbladet hela tiden. Dels är det en, i mitt huvud, mer trevlig tidning än Expressen (främst till ytan, kanske…) och dels har de den där rutan med blogg-länkar där jag vill hamna ibland. ;D Men jag skulle aldrig skriva om en text som inte har väckt tankar i mig; så horig är jag inte.

UPPDATERAT: Innan böckerna blev de succéer de blev så förhandlade SVT till sig de två sista böckerna, som kommer att visas i miniserier. Nu vill Yellow Bird och Svensk Filmindustri förhandla om det där; de kom på att de förlorar mycket pengar på avtalet. SVT är däremot nöjda och slår dövörat till när de andra vill omförhandla. Först till kvarn får först mala, the money talks, och så vidare… Jag hade nog hellre sett att det blev biofilmer av de två andra också, alternativt miniserie av allihop… men ja… varför inte miniserie, det kanske gör sig bättre. Den som lever får se, jag är lika nyfiken fortfarande.